Använda streckkoder

I företag används streckkoder ofta, särskilt i samband med lagerhållning. Streckkoder kan användas för att identifiera formulär, men de trycks ofta på självhäftande papper så att de kan fästas på lagervaror.

Designer stödjer två typer av streckkoder:

Maskinvarustreckkoder
Används endast när formuläret skrivs ut direkt till skrivaren från servern. Eftersom det behövs en skrivare för att skriva ut dem representeras de av platshållare i Designer.

Programvarustreckkoder
Kan ritas av Designer och visas i Acrobat eller Adobe Reader. De kan skrivas ut på vanliga skrivare.

Vissa typer av streckkoder innehåller valfri binär data. Andra är begränsade till en speciell teckenuppsättning eller koder. Det är formulärförfattarens ansvar att se till att data passar för streckkoden, exempelvis genom att validera fält.

Streckkodsformat

Designer erbjuder en mängd streckkodsformat att arbeta med. Formaten som stöds finns i kategorin Streckkoder på paletten Objektbibliotek. Om du använder en streckkod som kräver en särskild skrivare visas den som en skuggad rektangel i formuläret i Designer.

Obs! Interaktiva streckkoder som kan ta emot indata från användare stöds bara för PDF-formulär som fylls i med Acrobat 7.0.5 eller Adobe Reader 7.0.5.

Designer har också stöd för tvådimensionella streckkoder för pappersformulär. Mer information finns i Om streckkoder för pappersformulär.

Placering och visning av streckkod

Streckkodens funktion är att läsas av en speciell maskinvara som kallas streckkodsläsare. Eftersom streckkoden är gjord för att läsas av en maskin är dess utseende tydligt definierat. Exempelvis skall en specifik typ av streckkod ha strecken på ett visst mellanrum och med en viss höjd. Dessutom är det vanligt att streckkoden behöver ett tomt, vitt område kring sig (den tysta zonen) och att den finns på ett visst avstånd för papprets kant.

Designer gör ingenting för att påvisa eller tvinga fram en viss placering eller av att kraven på tyst zon uppfylls. Det är upp till den som skapar formuläret att se till att dessa krav är uppfyllda.

Streckkodsegenskaper

När du har lagt till en streckkod i formulärdesignen kan du ändra objektets egenskaper via flikarna Fält, Värde och Bindning på paletten Objekt. Du kan definiera följande egenskaper:

  • Textläge

  • Datalängd

  • Ytterligare egenskaper som stöds av streckkoden (t.ex. valfria funktioner för kontrollsummor samt textläge och inbäddning).

  • Om streckkoden ska vara synlig, osynlig eller dold

  • Bindningsmetod för lagring och hämtning av bundna data

Definiera egenskaperna för streckkodsfält

Om du vill definiera egenskaper för en streckkod ska du först välja streckkoden och ställa in grundläggande egenskaper på fliken Fält på paletten Objekt. Antalet och typen av streckkodsegenskaper varierar mellan olika streckkoder.

  1. Markera streckkoden.

  2. Klicka på fliken Värde på paletten Objekt och skriv streckkodstexten i rutan Standard.

  3. Klicka på fliken Fält och i rutan Plats väljer du textens placering.

    Formatet PDF 417 saknar stöd för textläge, och formaten EAN8, EAN13 och UPC-A har endast stöd för alternativet Nedan, inbäddad.

  4. Gör ett eller flera av följande i kolumnen Värde:

    • Skriv datalängden i rutan Datalängd. Om du definierar en MSI-streckkod måste datalängden vara ett värde mellan 1 och 14. I streckkodsformaten MSI, UPC-E, UPC EAN2, UPC EAN5, US Postal Zip-5, US Postal DPBC och US Postal Standard är datalängderna fasta och kan inte ändras.

    • Om rutan Kontrollsumma visas kan du aktivera eller inaktivera kontrollsummor. Om du vill aktivera standardkontrollsumman väljer du Automatisk. Om du vill inaktivera kontrollsumman väljer du Ingen. Definierar du en MSI-streckkod väljer du en av de tillgängliga metoderna för kontrollsummor.

    • Om rutan Sluttecken eller Starttecken visas skriver du sluttecken, starttecken eller både och. Definierar du en Codabar-streckkod är A, B, C, D, a, b, c, d, *, N, T, E, n, t och e giltiga start- och sluttecken. Definierar du en Code 49-streckkod är A, 1, 2, 3, 4 och 5 giltiga starttecken.

    • Om rutan Förhållande brett/smalt visas skriver du ett förhållande mellan brett och smalt. För Codabar, Code 2 of 5 (Industrial, Interleaved och Matrix) och Code 3 of 9 måste det här värdet vara mellan 2,2 och 3,0. För Code 11-, Logmars-, MSI- och Plessey-streckkoder måste värdet vara mellan 2,0 och 3,0.

Ange standardvärde för streckkoden

 Klicka på fliken Värde på paletten Objekt och skriv ett standardvärde i rutan Standard.

Styra hur en streckkod hämtar data

Du måste först markera den streckkod vars egenskaper du vill definiera. På fliken Värde på paletten Objekt anger du egenskaper som styr hur streckkoden hämtar data.

Du kan fylla i ett meddelande för valideringsmönster eller valideringsskript dynamiskt med ett värde från en datakälla. På så sätt kan du säkerställa att användarna anger korrekt värde i fältet.
  1. På paletten Objekt klickar du på fliken Värde och väljer något av dessa alternativ från listan Typ:

    • För att tillåta användarna att kunna välja om de vill ange data eller inte väljer du Anges av användaren - Valfritt.

    • För att be användaren fylla i data och göra fältet till ett rekommenderat fält väljer du Anges av användaren - rekommenderat och skriver in ett meddelande i rutan Tomt meddelande.

    • För att be användaren fylla i data och göra fältet obligatoriskt väljer du Anges av användaren - obligatoriskt och skriver in ett meddelande i rutan Tomt meddelande.

    • För att skrivskydda fältet och visa ett datavärde som är beräknat och som visas genom ett bifogat skript väljer du Beräknat - skrivskyddat. Användare kan inte redigera det beräknade värdet.

    • För att göra fältet redigerbart och visa ett datavärde som är beräknat och som visas genom ett bifogat skript väljer du Beräknat – kan åsidosättas av användaren. Användaren kan redigera värdet om beräkningsskriptets utformning kan acceptera indata. Om användaren redigerar det beräknade värdet visas det anpassade meddelandet som du har angett i rutan Åsidosättningsmeddelande.

    • För att skrivskydda fältet och visa ett datavärde som är kopplat eller beräknat och som visas genom ett bifogat skript väljer du Skrivskyddat. Användare kan inte redigera värdet.

  2. Om värdet är rekommenderat eller obligatoriskt skriver du ett meddelande i rutan Tomt meddelande.

  3. Om värdet ska beräknas tilldelar du objektet det beräkningsskript som ska användas med hjälp av skriptredigeraren.

  4. (Valfritt) Om ett beräknat värde kan åsidosättas skriver du ett meddelande i rutan Åsidosättningsmeddelande.

Definiera anpassade databindningsegenskaper för en streckkod

Med hjälp av bindningsalternativen kan du skapa formulär som samlar in data för ett företags infrastruktur och/eller fyller ett formulär med data från en extern källa vid körningen. Du anger egenskaper för databindning på fliken Bindning på paletten Objekt.

  1. Markera streckkoden.

  2. Ange att formuläret ska ansluta till datakällan när formuläret öppnas.

  3. Bind streckkoden till dess motsvarande datanod. Mer information om hur du binder objekt till en datakälla finns i Binda fält till en datakälla.

Kodning av ej utskrivbara tecken i streckodsdata

Du kan koda dolda, ej utskrivbara tecken mellan data i streckkoden Code 128. Du kan exempelvis koda tecken som representerar prefix och avgränsare som en del av streckodsstandarden Code 128. Programmet läser streckkoden och avkodar sedan meningen med tecknen.

Vissa tecken är reserverade för användning som ej utskrivbara tecken i streckkoden Code 128. För att koda dessa tecken i en streckkod använder du följande mekanism i Designer.

Ej utskrivbara tecken med Code 128

Använd dessa värden i Designer

FNC1

[F1]

FNC2

[F2]

FNC3

[F3]

SHIFT

[SH]

Ändra till delmängd A

[CA]

Ändra till delmängd B

[CB]

Ändra till delmängd C

[CC]

Starta i delmängd A

[SA]

Starta i delmängd B

[SB]

Starta i delmängd C

[SC]

Om du exempelvis vill koda FNC1 i en streckkod av typen Code 128 infogar du [F1] så här: 00[F1]12345[F1]67890.