Vi använder färgmodeller för att beskriva vilka färger vi ser och arbetar med i digitala bilder. Varje färgmodell, till exempel RGB, CMYK eller NMI, representerar en metod för att beskriva och klassificera färger. I färgmodellerna finns numeriska värden som motsvarar det synliga färgspektrumet. En färgrymd är en sorts färgmodell med ett särskilt färgomfång. Färgmodellen RGB innehåller t.ex. ett antal färgrymder: Adobe® RGB, sRGB och Apple® RGB. Även om alla dessa färgrymder definierar färg med hjälp av samma tre axlar (R, G och B), har de helt olika färgomfång.
När du arbetar med färger i grafik, justerar du egentligen filens numeriska värden. Det är lätt att tänka sig ett tal som en färg, men de numeriska värdena är inga absoluta färger i sig själva. De har bara en viss innebörd i färgrymden på den enhet där färgen skapas.
Eftersom varje enhet har en egen färgrymd, kan den endast återge färger inom sitt eget färgomfång. När en bild flyttas från en enhet till en annan, kan bildens färger ändras eftersom varje enhet tolkar RGB- eller CMYK-värdena enligt sin egen färgrymd. Färgerna på en skärm kan till exempel omöjligt bli identiska med färgerna i en utskrift. En skrivare fungerar i en CMYK-färgrymd, medan en skärm fungerar i en RGB-färgrymd. Deras färgomfång skiljer sig åt. Vissa färger går inte att visa på en skärm, och vissa färger som kan visas på en skärm går inte att återge som färg på papper.
Även om det är omöjligt att återge alla färger perfekt på olika enheter, kan du med hjälp av färghantering se till att de flesta färger liknar varandra tillräckligt mycket för att verka konsekventa.
